När Lisa och Klara kom tillbaka från sin uteritt dagen innan hade Klara märkt att hennes häst Paxton (Paxton Ocean) hade blivit halt. Inte så bra med tanke på att en stor hopptävling skulle komma om några månader där Klara hade tänkt att rida Paxton.
"Hur illa är det?" Frågar Klara Louise, den enda med veterinärutbildning i stallet.
"Tja, det ser inte så bra ut, benet är väldigt varmt."
"Kommer jag kunna tävla med honom?" Frågar klara oroligt.
"Vilken tävling syftar du på? Den i maj eller juni?"
"Maj."
Louise ställer sig upp och klappar Paxton lätt på rumpan. "Jag skulle inte tro det. Men vem vet? Han skulle kunna bli frisk tills dess, men då har du inte så mycket tid för er att träna."
Klara ser bekymrat på Paxton och nickar.
"Ställ tillbaka honom i boxen nu så får han gå ut i eftermiddag med Glimt. De kan nog komma överens i samma hage."
"Okej", säger klara och leder in Paxton i hans box.
Louise går iväg för att mata hästarna undertiden som Klara stannar i Paxtons box.
"Vet du vad som är synd?" Frågar hon honom, han tittar på henne och spettsar sina öron.
"Att vi kanske inte överhuvudtaget kan tävla i sommar", säger hon och går ut ur boxen,
"Nu är både Queen, Springtime och Paxton halta! Om det fortsätter såhär kommer hela stallet vara halt om två månader." Förklarar Louise oroligt för Richard inne på kontoret.
"Det är inte bra. Inte bra alls", säger han och kliar sig på hakan, precis som han alltid har gjort när han varit fundersam, och hans pappa gör desamma, det måste gå i släkten. "Skulle du kunna kolla upp Melly?"
"Varför är det nödvändigt?" Frågade Louise upprört.
"Jag tror att hon har en infektion i högra bakbenet, vid kotan."
"Va? Nej inte flera." Louise suckade tungt. "Jag kan kolla det direkt efter hästarna har fått mat."
"Bra."
Louise går ut ur kontoret som ligger huset där sovsalarna och kafeterian fanns. Många ridskoleelever brukade vara på korta ridläger över helgerna och då brukade de sova i det huset. De var ofta där för att hjälpa till och för att rida. Men de som hade varit kvar över helgen hade nu åkt hem.
När Louise kom till stallet där fölmärrarna stod med fölen förstod de genast att det var mat, Louise älskade stämningen som blev när det vart matdags i detta stall, det gnäggades lite och alla vaknade till och blev förväntansfulla.
När alla hade fått sin ranson lunch gick hon till boxen där Skimra med hennes stoföl Melly stod.
"Hejsan flickan, hur mår du? Richard säger att du kanske har en infektion i högra bakbenet, jag ska bara kolla det." Louise hade efter år av erfarenhet märkt att fölen blev lugnare om man pratade med dem samtidigt som man undersökte dem. Louise fortsatte att småprata med Melly och Skimra medans hon såg över kotan.
"Du verkar ha haft tur Melly, ingen infektion här inte." Louise var lättad.
"Hur illa är det?" Frågar Klara Louise, den enda med veterinärutbildning i stallet.
"Tja, det ser inte så bra ut, benet är väldigt varmt."
"Kommer jag kunna tävla med honom?" Frågar klara oroligt.
"Vilken tävling syftar du på? Den i maj eller juni?"
"Maj."
Louise ställer sig upp och klappar Paxton lätt på rumpan. "Jag skulle inte tro det. Men vem vet? Han skulle kunna bli frisk tills dess, men då har du inte så mycket tid för er att träna."
Klara ser bekymrat på Paxton och nickar.
"Ställ tillbaka honom i boxen nu så får han gå ut i eftermiddag med Glimt. De kan nog komma överens i samma hage."
"Okej", säger klara och leder in Paxton i hans box.
Louise går iväg för att mata hästarna undertiden som Klara stannar i Paxtons box.
"Vet du vad som är synd?" Frågar hon honom, han tittar på henne och spettsar sina öron.
"Att vi kanske inte överhuvudtaget kan tävla i sommar", säger hon och går ut ur boxen,
"Nu är både Queen, Springtime och Paxton halta! Om det fortsätter såhär kommer hela stallet vara halt om två månader." Förklarar Louise oroligt för Richard inne på kontoret.
"Det är inte bra. Inte bra alls", säger han och kliar sig på hakan, precis som han alltid har gjort när han varit fundersam, och hans pappa gör desamma, det måste gå i släkten. "Skulle du kunna kolla upp Melly?"
"Varför är det nödvändigt?" Frågade Louise upprört.
"Jag tror att hon har en infektion i högra bakbenet, vid kotan."
"Va? Nej inte flera." Louise suckade tungt. "Jag kan kolla det direkt efter hästarna har fått mat."
"Bra."
Louise går ut ur kontoret som ligger huset där sovsalarna och kafeterian fanns. Många ridskoleelever brukade vara på korta ridläger över helgerna och då brukade de sova i det huset. De var ofta där för att hjälpa till och för att rida. Men de som hade varit kvar över helgen hade nu åkt hem.
När Louise kom till stallet där fölmärrarna stod med fölen förstod de genast att det var mat, Louise älskade stämningen som blev när det vart matdags i detta stall, det gnäggades lite och alla vaknade till och blev förväntansfulla.
När alla hade fått sin ranson lunch gick hon till boxen där Skimra med hennes stoföl Melly stod.
"Hejsan flickan, hur mår du? Richard säger att du kanske har en infektion i högra bakbenet, jag ska bara kolla det." Louise hade efter år av erfarenhet märkt att fölen blev lugnare om man pratade med dem samtidigt som man undersökte dem. Louise fortsatte att småprata med Melly och Skimra medans hon såg över kotan.
"Du verkar ha haft tur Melly, ingen infektion här inte." Louise var lättad.
Fortsättning följer ...
Kommentera